Informationen har hämtats av Varg Stening i Norrköpings Stadsbiblioteks Norrköpingsrum.

 

De flesta områden i Norrköpingstrakten har namn som lätt går att härleda till en ätt eller ett specifikt område. Namnet Pryssgården tillhör inte de vanligaste namnen i trakten och man frågar sig var namnet kommer från.

I Pryssgårdens Fastighetsägareförenings Minnesskrift för firandet av 50 års jubiléet står att läsa följande text:

" Bland gårdsnamnen träffar vi på det något ovanliga namnet pryssgården, som förvillar något. I Norrköpings Tidningar för 200 år sedan lämnas följande förklaring: ' Namnet Pryssgården kan härledas till Biskopen Anders Pryss...' Uppenbarligen är det här fråga om den i Arboga 1590 födde Andreas Johannes Pryss, som 1647 blev biskop i Linköping och dog i Norrköping på Pryssgården 1655.
Stadsdelsnamnet Pryssgården kommer således ej från knekten Prytz, som var Sveriges till åldern yngste indelte soldat. Han avled vid 78 års ålder den 30 Maj 1962.
Prytz-torpet lydde på sin tid under Pryssgården och var beläget i hörnet av Torpvägen och Grenadjärvägen. Torpet som revs 1969 skilde sig från omgivande villor. Torpet var en idyll med syrén och böljande sädesfält."

Detta är en version. Den nämnde biskopen var verksam i Linköpings stift åren 1645 - 1655 och har alltså funnits men var det den Pryssen som namngav området? Det finns dessvärre inte mycket som talar för det. Snarare verkar det som om den som forskat i frågan varit lite väl ivrig och fattat grepp om det första namnet som passade för tiden. Det fanns dock flera med namnet Prytz. Vi slår upp Anton Ridderstads "Historiskt Lexicon öfver Östergötland" från 1875 och läser:

"Pryssgården; säteri i Ö. Eneby s:n af Bråbo h:d. Egdes mot slutet af 1500-talet af ryttmästaren Lasse Klasson Prytz eller Pryss efter hvilken gården skall ha fått sitt namn."

Vem är då denne Lasse Klasson Prytz? Vi söker vidare i Norrköpings historielektyr...
"-Prytz Claës Magr. Prost och kyrkioherde i Norcopensis.
-Prytz (petrus claudii) son af prosten dersthädes Magr. Claës Prytz och dess första gemål Marghareta Ericsdotter. Stud. i Uppsala 1633. Rådman i Stockholm 1642. Justitiae Borgmästare dersthädes 1653 död 1659 i april."

Här har vi vår Lasse Klasson, Lasse var smeknamn för Claes och hans far hette Claes: Klasson (claudii - ändelsen 'ii' antyder 'son av')! Lasse var alltså Prostens (biskopens) son.. Historia är ingen lätt sak att begripa. Släkten Prytz kom till Sverige från Finland på sent 1300-tal, tidigt1400-tal och de som kom var tvenne brödher och en systher så naturligtvis finns det fler Prytzar att välja bland. För att förvirra ytterligare så fanns det under samma tidsepok en Vallentin Pryss och en Henrik Staffan Pryss i Söderköping (Suthercopia) som inte har ett skvatt med saken att göra. Förvirrande nog så var ingen av Prytzarna biskop i Ö:a Eneby kyrka, åtminstone inte enligt kyrklängderna.

Okej, vad hände sedan? Vi läser vidare i Lexicon:
"Pryssgården köptes 1641 af Louis de Geer och innehades 1687 af bruksegaren Abraham Reenstierna (död 1690). Tillhörde under första delen af 1700-talet Grefve Axel Reenstierna (död 1730) och derefter som morgongåfva hans efterlemnade maka Margareta Elisabet Sparfvenfeldt men såldes före 1760-talet först till Assessorern Karl Niklas Wadström och derefter af honom till Kammaherre Johannis Jakob de Geer. Egdes 1825 af friherrinnan C. D. v. Friesendorff. 1853 af fabrikör Hoffstedts arfvingar, 1871 af fabrikör Karl Arnberg, som 1874 sålde egendomen till löjtnanten Axel Klöfversköld, hvilken redan samme år öfverlät den till gästgifvaren
A. P. Landström. Egendomen består af 1m. skattesäteri, är bebyggd med manbyggnad, innehållande 9 rum och kök samt två flyglar. Här finns en vacker och med stor kostnad af fabrikör Arnberg anlagd trädgård. Gården är belägen nära kyrkan och 0,3 mil från Norrköping."

Den nämnde Abraham Reenstierna (1623 - 1690) är den inom skeppsindustrin berömde Abraham Momma, kom till Sverige 1640, adlad Reenstierna 2/4 1669.

Så där ja, nu vet vi hur det gick till, men historien börjar inte med Lasse Klasson. Området har varit boplats sedan slutet av stenåldern och en omfattande boplats från bronsåldern grävdes fram innan motorvägen byggdes. Vi letar oss alltså circa 4000 år tillbaka i tiden på samma plats.

Mellan åren 1875 och 1900 vet vi inte riktigt hur det har sett ut. Vid slutet av 1800-talet såg man en del knekttorp i området tillsammans med en statarstuga, en ladugård, Holmbergs sädesmagasin och kattrumstorpet. Troligtvis övergick egendomen i statligt ägande efter Landström. Det finns information om att marken i Pryssgården uppläts för uppförande av sommarstugor vid seklets barndom. Bostadsbristen i Norrköping var stor och man var mycket trångbodd inne i staden. Man längtade ut till den lantliga friheten igen och började uppföra små stugor som sedermera blev påbyggda till villor. Bebyggelsen av bostadsområdet påbörjades redan 1908, 1924 stod byggandet i full blom och 1932 hade större delen av området fått elektricitet. Det fanns spårväg ut till Pryssgården också men den stängdes i slutet av 1970-talet. Allt detta handlar naturligtvis om bostadsområdet Pryssgården så var har vi koloniträdgårdsområdet i allt detta virrvarr av historia? Jo, kolonistugorna är de böljande sädesfält som omnämns i samband med knekttorpet i början av denna text. Kolonistugorna har alltså nyttjats som åkermark åt den ursprungliga Pryssgården som låg där Ö:a Eneby församlingshem nu ligger.

Sköldar tillhörande de adliga släkter som ägt området Pryssgården:
de Geer	Reenstierna	von Friesendorff	Klöfversköld

Nu till lite nyare historia och föreningens tillkomst.

Föreningen bildades 1977-08-30.
Medlemsantalet ökande under 1977 till 27.

Det första protokollet är från höstmötet 1977-11-06.
Sammanträdes fick hållas på Skarptorps koloniträdgårdsförening eftersom ingen klubbstuga finns ännu. Mötet beslutade då fastställa inträdesavgiften till föreningen till 100,-. Arrendeavgiften fastställdes till 65 öre per kvadratmeter och medlemsavgiften till 200,- per år. Här beslutades också att föreningen skulle söka inträde i förbundet. Man beslutade att anta de normalstadgar som antogs av 1976 års kongress med de ändringar och tillägg som styrelsen funnit vara nödvändiga. Här informerades också om att byggnadsnämnden godkänt samtliga fyra (4) föreslagna hustyper.
De godkända färgerna för husen var rött, solgult, grönt och brunt.

Det av kommunen till föreningen överlämnade klubbhuset var efter flyttningen till Pryssgården i starkt behov av reparation. Genom diverse aktiviteter från styrelsens och byggnadskommitténs sida och genom ett tillmötesgående och energiskt agerande från fastighetskontoret och dåvarande stadsträdgårdsmästaren Stig Hellerström har klubbhuset börjat fungera som föreningslokal.

Styrelsen har sammanträffat ett antal gånger med fastighetskontoret för att diskutera utformningen av ett arrendeavtal. Detta undertecknades sedan den 29 december 1977.

Vid årsmötet 1978-03-12 slopades byggnadskommittén och det uppdrogs åt styrelsen och organisationskommittén att överta byggnadskommitténs arbete.

För att skapa intresse för området och därmed öka medlemsantalet beslutade styrelsen 1978-06-15 att undersöka möjligheten av medverkan av någon prominent person vid en officiell invigning av området.

Vid förbundets XXII:a kongress i Södertälje den 16 augusti 1985 höll då vice statsminister Ingvar Carlsson ett anförande, där han bland mycket annat sa:
"Det man känner när man passerar ett koloniområdet, antingen det är försommar eller höst, med överfulla äppelträd - är att detta, om något, är ett utmärkt exempel på svenskt kulturlandskap. Decennier av odlarmöda som inte bara ger skördar åt kolonisterna utom också oss förbipasserande något vackert att njuta av."
"Kolonirörelsens historia är också i viss mån historien om vanligt folks levnadsvillkor i det här landet."
"Grundidén är att vanliga människor - i vanliga inkomstlägen, mitt i städerna eller i nära anslutning till bostadsbebyggelsen - skall kunna byta miljö, få kontakt med naturen och odla en egen torva på sin fria tid."
"I ett koloniområde kommer man varandra nära på ett alldeles särskilt sätt. Man har gemensamma åtaganden och arbetsuppgifter, man hör ihop på ett annat sätt än i de flesta vanliga sommarstuge- eller bostadsområden."

Axplock ut årsberättelsen för 1981.
En bilparkering har iordningsställts utanför området. Två toalettbyggnader har påbörjats, en för norra och en för södra delen av området. I augusti anordnades ett "Öppet hus". Det skedde i samband med 60-årsfirandet av Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar. Det var en mycket lyckad söndag med vackert väder, besök av kolonister från de övriga koloniområdena samt tal av kommunalrådet Henry Gustavsson.